Räto-Romanisk

Uut Wikipedia
Ju Ferbreedenge fon dät Rätoromaniske in Graubünden mäd Surselvisk in dät Wääste, Sutselvisk in ju Midde, Puter un Vallader in dät Aaste. Beoachtje dät Graubünden fon dät Wääste ätter dät Aaste sun 150 KM mät un dät do Doale deertou noch tränd sunt fon Passe.

Dät Rätoromaniske (Rumantsch) is ne Gruppe touhoopehongjende Dialekte in do Alpen, un in äängeren Sin ju noudelke Gruppe deerfon, ju der in dät swaitseriske Kanton Graubünden (Grischun) boald wäd. Do Italieniske Variante wäide touhoopefoated unner dän Noome Friaulisk. Dät rakt ätter ju Foulkställenge fon 2000 noch sowät 35.000 Ljuude, do der n rätoromanisk Dialekt baale; dät Friauliske häd tjoonmoal sofuul Baalere.

Skriftsproake[Beoarbaidje | beoarbaidje Wältext]

Dät Rätoromaniske is een fon do fjauer eepentelke Sproaken fon de Swaits. Toun Gebruuk in amtelke Situatione is 1982 ne offizielle Skrieuwwiese annuumen wuuden (Rumantsch Grischun), ju der anwoand wäd tou sukke ferskeedene Seeken as Jäildskiene, Gesätsreekenge un Unnergjucht. Ju Skrieuwwiese is n Kompromis, dan do Dialekte loope wied uutnonner un deeruum wäd ju nit algemeen akzeptierd. Wäkke Geleerde wollen dät Rätoromaniske in two Sproaken apbreeke; do suudelke Dialekte fange jo unner dän Noome Ladinisk, do noudelke blieuwe Rätoromanisk. Baalere fon two ferskeedene Dialekte spreeke sik oafte ap Düütsk oun. Fuul fon dät uursproangelke Sproakgebiet is intwiske fon dät Swaitserdüütske fersleeken wuuden.

Dialekte[Beoarbaidje | beoarbaidje Wältext]

Dät Rätoromaniske uumfoatet foulgjende fieuw Dialekte:

Dät Surselviske in dät Doal fon dän Foar-Rhien un uurswain in dät Bündner Bupperlound,

Dät Sutselviske in dät Schamserdoal un dät Surmeiriske in Oberhalbstein un dät Albuladoal, touhoope dät Middelbündneriske,

Dät Vallader un dät Puter, beluukengswiese in dät Unner-Engadin un dät Bupper-Engadin (dät Doal fon dän Inn) do der touhoope Engadinisk of Ladinisk naamd wäide (die lääste Uutdruk nit tou fertuusjen mäd dät Ladiniske fon do Dolomite). Disse bee Variante sunt moor dät Italieniske äänelk.

Do rätoromaniske Dialekte in n Fergliek[Beoarbaidje | beoarbaidje Wältext]

Seeltersk Surselvisk Sutselvisk Surmeirisk Puter Vallader Rumantsch
Grischun
Ladinisk
(Gherdëina)
Ladinisk
(Nones)
Latienisk Italienisk Rumänisk
Huus casa tgeasa tgesa chesa chasa chasa cësa ciasa casa casa casă
iek jeu jou ja eau eu jau ie mi ego io eu
Huund tgaun tgàn tgang chaun chan chaun cian ciagn canis cane câine
See lag leg lai lej lai lai lai lai lacus lago lac
häd dir dir deir dür dür dir dur dur durus duro dur, tare
Ooge egl îl îgl ögl ögl egl uedl ocel oculus occhio ochi
licht lev leav lev liger leiv lev lesier lizer levis lieve ușor
tjo treis tres treis trais trais trais trëi trei tres tre trei
Snee neiv nev neiv naiv naiv naiv neif neu nive(m) neve zăpadă, nea (poetisk)
Rääd roda roda roda rouda rouda roda roda rueda rota ruota roată
Been comba tgomba tgomma chamma chomma chomma giama giamba (gamba) gamba picior, gambă (Skiene)
Hanne gaglina gagliegna gagligna gillina giallina giaglina gialina gialina gallina gallina găină
Kat gat, giat giat giat giat giat giat giat giat cattus gatto cotoi, motan; pisică (f.)
aal tut tut tot tuot tuot tut dut tut totus tutto tot
Foarm fuorma furma furma fuorma fuorma furma forma forma forma forma formă
Gould aur or or or or,aur,ar aur or or aurum oro aur
Sies caschiel caschiel caschiel chaschöl chaschöl chaschiel ciajuel formai (ciasolet) (caseolus) formaggio brânză, caș (spezielle Oard)
rood tgietschen cotschen cotschen cotschen cotschen cotschen cueciun rubens rosso roșu
Ooldbaabe tat tat tat non bazegner tat nonno
daach denton mo ma però però però tuttavia
bolde gleiti bagnbòld bagnbod bainbod bainbod bainbaud presto

Ferbiendengen[Beoarbaidje | beoarbaidje Wältext]